Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis modern teknik och språk.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartläggning av myndighetens verksamhet, så som den går att studera i form avmaterial publicerat på Forum för levande historias hemsida. Utifrån exemplet ?det historiskafolkmordet? används en rad historiedidaktiska teorier för att svara på frågor som berör Forum förlevande historias historieanvändning. Med hjälp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhållandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slår fast att Forum för levande historia ofrånkomligen bedriver en historieförmedling somfärgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Vårt mål är att förhöja deltagarnas upplevelse i levande rollspel (även kallat lajv). Idag finns det inga möjligheter att visualisera övernaturliga förmågor. I den här rapporten visar vi ett exempel på hur detta kan realiseras med hjälp av teknik. Vi har inriktat oss på att simulera alvers övernaturliga hörsel. Levande rollspel är mycket känsligt för störningar från ?världen utanför?, exempelvis modern teknik och språk.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö där arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas på ett fruktbart sätt. Det är en stad som är rik och levande för alla människor"..

Bakgrund: Levande organdonatorer är en betydelsefull donatorgrupp, ca 40 % av alla njurtransplantationer i Sverige sker med organ från levande donatorer. Njure, lever och benmärg kan doneras från en levande donator.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva erfarenheten av att vara levande organdonator.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på sju vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa samt fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs (2012) metod.Resultat: Resultatet visade att de flesta inte ångrade sitt beslut att donera, att de själva gjort valet att donera och att de skulle rekommendera andra att donera. Smärta lyftes fram som den mest plågsamma erfarenheten av donationen. Oro och rädsla upplevdes i samband med transplantationen. Donationen hade en inverkan på donatorns hälsa, välbefinnande och livskvalitet.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet.

This essay examines the theme of blindness in the Gospel of Mark. The two main questions asked are: 1) ?What is Mark?s view on blindness?? and 2) ?How does the Gospel of Mark?s view on blindness inform the current discourse of disability studies and how can we interpret Mark?s view on blindness today?? By the methods of metaphor analysis and character analysis, four passages of the Gospel are studied (Mark 4:10-12; 8:14-21; 22-26; 10:46-52). The analysis concludes that blindness is depicted by the author of the Gospel as a disability which also consist of a lack of cognitive ability and a hopeless state that is in need of healing.  The depiction of blindness in Mark originates out of the authors use of blindness as a metaphor for lack of cognitive ability (Mk 4:12; 8:18) and the lack of characterization of the blind man at Bethsaida (8:22-23). This view on blindness is, in comparison to a modern view, difficult, as it marginalizes persons with blindness as inconsiderate and not fully human.